Många käppar i hjulet

Käppar i hjulet får en att hålla andan, känna pulsen stiga och visionera kring allt som kan gå snett. Käppen som hamnade i hjulet var denna gång av det kraftiga slaget. Jag mailade försäkerhets skull i förrgår till Benins ambassad i Danmark eftersom jag inte sett röken av mitt pass innehållande visum som borde ha anlänt en vecka sedan. Jag hade skickat det i rekommenderat brev och kunnat konstatera att det kommit fram till Charlottenlund den 24 nov, finemang tänkte jag. Benins ambassad svarar på följande vis:

Dear Madam,
I am sorry to inform you that we haven't received any passport from you. It must have gone lost in the mail.

Kind regards
EMBASSY OF BENIN IN DENMARK

Jaha! Hur kommer det sig att ett rekommenderat brev försvinner spårlöst? Tänk att tanken inte hade slagit mig att det faktiskt kunde bli stulet i danmark, nej sidu, sånt händer ju inte i norden.. nähä. Posten i Danmark bekräftade att det nog blivit stulet och sannolikt sålt, inom trafficking. Jag hoppas att passet kom till någon som behövde det för att fly och inte till någon som skulle bli smugglad nånstans och säljas. Fan.

Skulle jag ha mycket tid så är detta snarast en kostadsfråga men nu är min avfärd 2 januari så nu handlar det om att hinna skaffa nytt pass, visum ansökningar, vaccinationsintyg, passfoton, danska kronor och skicka alltsammans pånytt till DK och dessutom hinna få det tillbaka. Jag vill påminna om att det är juletiden. Fick igår på morgonen rusa till polisen, ansöka om ett express pass som är färdigt samma dag i Helsingfors, skicka ett foto per e-mail till en foto butik i hesa som kunde göra det till passfoton så att pappa kunde hämta det och på det sättet ha passfoton av mig samma dag, och faxa ansökningarna till mammas jobb. Sedan var det upp till pappa att hinna med allt. Köra runt Helsingfors. Det blev en snygg byrokrat runda. Han flängde omkring och meddela mig med jämna mellanrum hur det hela framskred. Kl.17 samma dag efter att han jagat Fed Express i vanda pga han inte fick skicka iväg fanskapet från DHL kontoret i centrum för de sett att han hade danska kronor i brevet så fick jag meddelandet: "Putkessa on! 58 euro, brevet hann med kvällens flyg" Pust!

Nu gäller det att hinna få det tillbaka. Jag känner hopp, det kommer att fixa sig. Detta påminde mig om när jag skulle åka iväg på 3 månaders asien äventyr med transibiriska järnvägen och lyckades få Åbo-Helsingfors tågbiljetten att försvinna in i väggen. Jo, i väggen, på tåget, mellan fönstret och väggen, där fanns en skåra vart den slank in. Då undrade jag hur resan skulle bli när jag inte ens lyckades ta mig till Helsingfors utan käppar i hjulet. Jag lyckades dock övertala konduktören att biljetten verkligen var i väggen. Han tittade skumt på mig.

Jag kommer nog att sucka av lättnad när jag äntligen har det nya passet i handen. Ännu mer suckar jag när flyget landar i Cotonou och jag hittat Alfonso som jag skall spendera natten med i Cotonou innan vi nästa dag kör till Grand-Popo, och när jag hittat ett nytt hem åt mig. Ja, ett hem har jag inte ännu. Det fixar jag sen där. När jag om en obestämd tid sitter i mitt nya hem och anpassat mig till jobbet, människorna, hettan och vardagen kommer jag att sucka av lättnad. Sen skall jag bara vara.